Under många år hängde en tavla på väggen i Gistad prästgård. Jag passerade den många gånger och tänkte på den endast som en dekoration.
När jag väl tog mig tid att verkligen se efter vad det egentligen var började hjärtat klappa snabbare. Jag ser det som ett väldigt betydelsefullt, lokalhistoriskt dokument!
Det rör sig om en skiss på hur området kring Gistad prästgård såg ut 1783. Skissen är gjord av kyrkoherde Jonas Fredric Carlström. Han var kyrkoherde under åren 1783 till 1826. En del av den tiden var han även prost. I skissen har han också noterat vilka de olika byggnaderna är. Då hans anteckningar kanske är lite svårlästa har jag försökt tolka dem och återger detta här nedanför. I noteringarna hänvisar han till en “Hysesynsbok”. Jag kontaktade Landsarkivet i Vadstena om detta och, ja, den finns där. De skickade mig kopior av ca elva sidor ur den boken. Anteckningarna i den sträcker mellan åren 1784 och 1834.
Min ambition är att publicera en sida i taget, med ojämna mellanrum, som en sorts artikelserie. Så, håll utkik!
—————————————————————————–
Prästgårdens ungefärliga Utseende eller Husens läge år 1783 och innan de efter hand flyttades. *)
Explication notar:
a, gamla bygningen.
b, Tillökning på den nyas längd.
c, En gammal enskild bygning.
d, gammal quarstående enskild bod.
e, Hemligthus.
f, Källaren med 3kvartshög skulle.
g, Drängstufva med liten kammare.
h, Tillskiftad klädbod af bräder.
i, Stallet.
k, Portlider öppet å gårdssidan, med loft öfver, såsom behöflig tillökning till.
l, Spanmåls och actualieboden.
m, Hönshuset,
n, Svinstian.
o, Vagnshus.
p, Vedlider på stolpar.
q, Brygghus.
r, Ruddam.
s, Drickskällan.
t, Trädgården.
u, Vattendam för kreaturen,
v, Redskapslider på stolpar.
x, Presters oxstall.
y, Prestgårds loge.
z, Församlingens dito.
aa, Fårhuset.
bb, Lada till Stall och foder åt Brukaren.
cc, Församlngens Fähus.
dd, Svinhus.
*) Om denna flyttning och hvad mera, som undertecknad till gårdens dels prydnad, dels nytta kan hafva gjort, må Husesynsboken rådfrågas pag. 145, (???)
Carlström.
2024/01/17 kl. 22:13
Superkul!
Blir intressant att följa 🙂
Det här med husesynsbok är något nytt för mig. Jag har försökt googla och får då 0st träffar!!! Har aldrig varit med om det tidigare. Får ni några googleträffar?
Tack för att du hjälper oss med översättningen. Kommer underlätta något enormt! Men Carlström verkar ha haft en hyfsad handstil i alla fall!
2024/01/18 kl. 12:02
Jättekul att detta har bevarats och att det gick att hitta husesynsboken på Landsarkivet. Ser med stort intresse fram emot fortsättningen!
2024/01/18 kl. 12:45
Det här med “husesyn” har jag förstått som att något församlingen gjorde, å ena sidan, för att se att prästen hade ett drägligt boende, å andra sidan, att präst och “Brukare” (antar kan jämställas med arrendator) skötte gård och byggnader på ett bra sätt.
Denna “syn” noterades i fallet Gistad i en speciell bok. I andra församlingar kan det säkert ha noterats i löpande protokollböcker, eller liknande.
Då det vi i denna artikelserie avhandlar börjar på sidan 145 kittlas nyfikenheten. Vad finns på sidorna innan? Kanske hembygdsföreningen ska utse en liten delegation som får åka till Landsarkivet, beställa fram boken till läsesalen och kolla? Om det då befinns vara intressant information går det säkert att beställa kopior. Om vi antar att boken är på 200 sidor, 100 uppslag, skulle det möjligen kosta 500 SEK att få hela boken kopierad. Jag kan tänka mig att sponsra en del av den kostnaden. Kanske det också finns andra medlemmar som tycker det är intressant att göra detsamma?
2024/01/19 kl. 07:49
Under mitt sökande för 20 år sedan vid L-arkivet i Vadstena fann jag denna skiss över Prästgården. Efter att jag låtit förstora kopian och försett den med en lämplig ram skänkte jag den till församlingen, där den sedan fick hänga tills att huset fick en ny ägare.
2024/02/01 kl. 18:26
Jag får erkänna att “husesynsprotokoll” på detta sätt hade jag inte hört talas om tidigare. Syn av soldattorp var ganska vanligt där såväl kronans representant som soldaten och rotebonden var närvarande.