Det pågår nationellt ett arbete med att sammanställa en lista över samtliga personer som dömts för häxeri/trolldom i Sverige. Man vill illustrera varje namn och uppmärksamma hur många det egentligen är (som vi känner till). Det finns idag ingen komplett lista, och därför har man vänt sig till hembygdsföreningarna.

Vet ni något om detta i Gistad? Har vi något kring detta i vår socken? Det gäller även om det finns personer som pga häxerianklagelser begått självmord innan de blivit dömda. Hör i så fall av er till oss på valfritt sätt. Vill ni maila så skicka till kontakt@gistad.net

Man kan följa Sandra Christiansens arbete på Facebook (sidan heter Folktro i Sverige) eller på Instagram (@folktro).

Det var först under andra hälften av 1600-talet som häxhysterin kom till Sverige. Häxprocesserna i Sverige hängde samman med stormaktstidens kontrollsamhälle där kyrkan hade en viktig roll.

De som anklagats för häxeri ställdes inför en särskild tillsatt trolldomskommission (en slags domstol). I rättegångarna vittnade barn och vuxna om hur vissa utpekade kvinnor, och ibland män, blivit besatta av djävulen. Ett vanligt påstående var att den anklagade fört med sig barn till Blåkulla där de vistats tillsammans med djävulen och fått uppleva olika hemskheter. Ett barns berättelse och ett uppvisat blåmärke (som kunde tolkas som ett häxmärke) kunde räcka för att döma någon till döden för häxeri.

Även om det inte var så illa i Östergötlamd som i Ångermanland 1675  då det största häxbålet i Sveriges historia brann. På bålet brändes då samtidigt 72 ”häxor”, bland dem fanns två män och fyra småpojkar.

I vår närhet kan man nämna Tobohäxan som ska ha bott i ett torp kallat Tobo, nära Stegeborgs slott, och som ska ha avrättats för häxeri på Ramunderberget vid Söderköping i början av 1610-talet, efter att med trolldomsmedel ha förgjort hertig Johan av Östergötland och dennes hustru. Enligt traditionen ska hon ha varit beryktad för sina trollkonster över hela Vikbolandet.

En annan händelse är häxprocessen i Finspång.  Här blev dom anklagade kvinnorna ställda bundna på knä vid kanten av ett stup ned till en ravin, där man antänt en stor eld. Man hällde sedan tjära över kvinnorna och knuffade ned dem i det brinnande bålet nedanför. Det sägs att man använde påkar för att knuffa ner dem då man inte ville vidröra dem. Det skedde vid den gamla farvägen mellan Finspång och Vingåker.