Vår vän Lennart har skapat en telefonkatalog så som den såg ut här i Gistad år 1933. (OBS! Det är inte den på bilden) Innehållet skapar en del funderingar, speciellt hos en som inte är gistadbo sedan generationer tillbaka.

Det finns säkert många som kan reda ut funderingarna, via kommentarer till detta inlägg. Alla kommentarer, detaljer eller egna funderingar är välkomna.

Det finns några nummer med särskiljande bokstav efter, tex 18a och 18b. Är det så att dessa var delade abbonnemang? Hur fungerade då detta? Ringde det på telefonerna hos både a och b när man ringde till Gistad 18?

De yrken som nämns är…

38 Lantbrukare
3 Handlande
2 Smed
2 Fjärdingsman
1 Komminister
1 Stenarbetare
1 Sadelmakare
1 Kakelugnsmakare
1 Skräddare
1 Målarmästare
1 Byggmästare
1 Kommunalordförande

Fjärdingsmän

Ja, nog var Gistad en jordbrukande trakt, så som väl majoriteten av kommunerna var på den tiden. Men två fjärdingsmän? Då funderar man, i vilka fjärdedelar var socknen indelad? En koll med Wikipedia visar dock att en fjärdingsman  1933 inte hade något med en fjärdedel av socknen att göra. Den fjärdedesuppdelningen var historiskt sett relaterad till häradet. Men Gistad landskommun var tydligen så stor att det ansågs behövas två fjärdingsmän i kommunen. Eller var det så att fjärdingsmännen inte nödvändigtvis var anställda av och jobbade i kommunen, utan “bara” bodde här?

Kakelugnsmakare

Såsom varande född och uppvuxen i ett hus som en kakelugnsmakare lät uppföra år 1902 är det verkligen intressant att få höra om Gistad också har haft en kakelugnsfabrik. Kanske det fanns kakelugnstillverkning i anslutning till Ekenbergs tegelbruk? Eller hade makaren i telefonkatalogen sin verksamhet på annan ort?

Kommunalordförande

Var det en arvoderad heltidstjänst? Dvs hade Gistad kommun råd att hålla sig med det vi i dag kallar kommunalråd?

Boxholm

Boxholm AB verkar ha haft någon form av kontor eller annan verksamhet i Gistad. Vad var det och var var det?